26/5-11

Har inte varit så bra på att uppdatera mig, har fullt upp hela dagarna. Ibland tror jag hjärnan ska sprängas och kroppen helt klappa ihop av alla "måsten" jag har över mig. Att ha taskig ekonomi är bull! Varje dag jag slår upp mina blå börjar tankarna gnaga i hjärnan,,,, "hur ska jag klara mig" hur fan ska jag göra för att få in pengar idag?" osv.... Vissa dagar håller jag på från morgon till kväll med plugg, naglar och städning, bara för att få in en liten slant till mat och räkningarna.  Denna månad räckte inte pengarna till alla räkningarna och magsåret gör sig till känna lite extra bara för det.... Min envishet blir mitt förfall... Jag VÄGRAR gå till Socialen! Jag vill verkligen klara mig själv.
La in en offert till Friskis, men även det sket sig, tydligen. Dom behövde en städfirma och jag nappade direkt. Att få denna chans hade för mig varit livsomvälvande. Tänk va skönt det hade varit att inte behöva tänka på hurvida man har tak över huvudet eller inte till hösten! Dom hade dock fått in lägre offerter än min(?) hur det nu är möjligt då jag räknat ut att jag absolut inte ligger på ngn superlön! Jag har oxå tydligt och klart påpekat att allt är förhandlingsbart, men det var ingen som brydde sig om. Ledsamt,,,, Det hade varit perfekt att ha mig där då jag kan stället, känner de flesta motionärerna, har personligt engagemang samt att jag kunde ha pass varje förmidag om så vore fallet. Men men,,,, Denna föreningen tuggar på sin egen svans och har gjort länge, tyvärr...
Har tittat och funderat på andra utbildningar så man kunde söka sig till andra gym. Inte för att jag tror att gräset är grönare på andra sidan utan för att jag inte känner mig uppskattad ett dugg där jag är nu..... Det är viktigt att man har den känslan om man ska kunna engagera sig med hela sitt hjärta i ngt, särskillt när det är ideelt!
Det som lyser upp lite i mörkret är dock att jag har fått en timanställning där som just städare. Inte många timmar men de få kronorna gör STOR skillnad för mig.

Är hemskt ledsen, men jag kan faktiskt inte glädjas med ngn just nu när det stormiga "kalleanka molnet" har  placerat sig över mitt huvud och vägrar låta solen spricka upp.


Usch va deprimerande jag låter... måste vara världens tråkigaste människa för tillfället!

RSS 2.0