Vi två....
Det lilla jag har, har det som är kvar...
Har ingen större längtan tillbaks till flydda dar.
Det finns gröna fält, det finns skugga under ett träd.
Men jag behöver nån att dela det med...
Det fins ett jobb att göra, finns en måne en sol.
Finns en säng att vila i, det finns ett bord, en stol.
Det har vart en tuff match men jag står på benen än,
men jag behöver nån att skratta med.
Jag behöver en vän!
Vi har haft våra krig, vi har haft våra spel,
vi har gjort det bra, vi har gjort våra fel.
Det är så enkelt, så enkelt men ändå så svårt...
För att klara av det här måste man vara två!
Alla väntar på att deras skepp ska komma in.
Att dom ska föras i hamn av nån gudomlig vind.
Men du och jag har väl lärt nu vad som gäller här..
Man för ta ett steg framåt och se om det bär...
Jag gav allt jag hade, nu är det tomt i min själ.
Känns som jag sitter fast i ett långt farväl.
Men det här hjärtat det bultar ändå under mitt skinn
Det vill banka sig ut för att komma in..
Jag kan inte göra det här alldeles själv
Måste hitta lite hjälp just nu ikväll...
Så om du inte har nåt för dig
Om din natt är lång och din dag är grå
Om du inte vet vart du ska gå
Om inte någon hör dig
Om ingen är där som kan förstå
Lyssna då på vad jag förslår
Vi gör det tillsammans vi två....
Uffe är en klok man!
Fin text, den berör!
